Hagalundsdagen

I lördags var det så dags för den årliga Hagalundsdagen. Det är en dag som arrangeras av föreningen ett levande Hagalund, som från början var ett föreningsråd, och som än idag främst bygger på föreningarnas intresse, men som numera även är öppen för privatpersoner att engagera sig.

Även om arrangemanget kan uppfattas som lite hemsnickrat så är det i grunden ett mycket bra arrangemang som främst bygger på tradition. För detta ska vara en dag då föreningarna visar upp sig för de boende i Hagalund, men det blir i grunden något av en mix av uppträdanden och massor av bord där barnen får godis, ballonger eller en helt fantastisk ansiktsmålning.

En miljö med rätt mycket ljud från en närbelägen scen och många som mer går runt av ren nyfikenhet är inte den bästa miljön för ett politiskt samtal, men det känns ändå viktigt att vara på plats och ett och annat politiskt samtal blir det trots förutsättningarna. Likt i fjol var Paula på plats och gjorde konstverka i massor av barns ansikten. Ansiktsmålningen hade i år även förstärkning av ytterligare en konstnär.



Från scenen i år var det bra uppträdanden och med bra mix av mångfald både vad gäller ursprung och innehåll. Jag fångades av den bulgariska damkören, kurdiska bandet samt Svensson treoo. Det var även glädjande att Nemrud den nya läkaren här i Hagalund visade upp sig samt att han fick möjlighet att dela ut lite diplom efter kollot som han genomfört för tredje året i rad under en helg mot slutet av maj för barnen här i Hagalund.



De föreningar jag verkligen uppskattade stort var dels fäktningsklubben som var ett nytillskott på torget som också drog många nyfikna barn, samt Unga Örnars som hade hoppborgar, popcorn och hamburgare och korv. Imponerande vad den föreningen gör för vår stadsdel.

Årets Hagalundare blev Kent Fernström som ägnat mer än 7000 timmar åt att bygga modeller över det gamla Hagalund. En hedervärd insats för att väcka intresse för stadsdelens historia. Det går att se en av modellerna just nu på Olle Olssonhuset. Värt att veta är att Kent även skänkt en stor modell till Solna stad som dock inte hittat lämplig lokal att visa upp den på. Det borde vara en självklarhet att den ska stå här i Hagalund.

På kvällen hade eritreanska, grekiska och italienska föreningen öppet hus och bjöd på mat samt att på torget hade Blue Hill party. Jag kunde dessvärre inte delta på kvällsaktiviteten, men är övertygad om att den i sedvanlig ordning var den del av programmet som fick Hagalund att rocka loss.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalundsdagen och underhållning.

Framtidens skola efter renoveringen

Uppföljning och lärdomen som går att återvinna när man tittar tillbaka och ser på resultat är en bra metod för att dra slutsatser. Generellt är det så många organisationer idag jobbar. Man genomför åtgärder och försöker dra slutsatser om resultat och så fungerar även politik.

Idag återvände jag till Sunnanskolan. Det har nu gått två år sedan skamfläcken skulle upprustas. Det utlovades pengar och översyn av fasaden. Det borde i rimlighetens namn vara rätt fräscht och snyggt runt Sunnanskolan nu. Det har ju trots allt bara gått 1,5 år sedan debatten i fullmäktige och artiklarna i Mitt i Solna. Jag bloggade om detta, ifall ni vill återvända och se rubrikerna.

Men ni som bor här i Hagalund lär få söka efter skillnader, för det är på sin höjd kosmetisk lågpris upprustning som skett. Själva grundproblematiken kvarstår. Det ser ärligt talat för taskigt ut runt Sunnanskolan, och huvudansvarig vår då liksom nu Solna stad, och nu blir allt försvarstal än mer patetiskt. Jag sitter verkligen och funderar på hur maktpartierna i Solna kan låta detta ske år ut och år in och ändå sitta kvar vid maktens grytor. Denna fasad är inte renoverad och än idag kvarstår Sunnanskolan som en skamfläck för oss som bor här i Hagalund.

Marken runt skolan står och förfaller. Buskarna är vildvuxna och döda träd står där och ge ett utdöende uttryck. Basketkorgarnas stolpar står kvar och fotbollsplanen har nu växt igen ytterligare.

Detta är bra ett lysande exempel på vilka frågor ni ska ställa till politikerna på torget på lördag, för då är det åter Hagalundsdagen. Ställ dem mot väggen och kräv förändring.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och underhåll.

Borta bra men hemma bäst

Jag måste be om ursäkt för att denna blogg i stort legat nere i drygt tre månader. Skälet är att jag som främst håller den uppdaterad, dvs. Arne, varit i Berlin i tre månader och pluggat lite tyska och gjort något av en paus från såväl jobb som Hagalund.

Berlin är en helt fantastisk stad och jag är tacksam över att fått upp ögonen över hur en aktiv stad kan fungera. Berlin är nämligen en riktig vänsterstad. 66 % röster på S, V och Mp där och den är en mycket aktiv stad med en socialdemokratisk borgmästare som är mycket populär.

I Berlin är man dels mycekt miljövänlig och dessutom är det en stad som är levande. Det är vetenskapsnätter, bokens dag, naturvetenskapliga utflykter. Vissa stadsdelar har haft kulturfestivaler som är sjukt bra.

Att på distans läsa om arenan i Solna fick mig att ställa lite frågor om arenan i Berlin. Det är en O2-arene som tar runt 30 000 och berlinarna säger avslappnat att den är betald av amerikanarna. Gamla OS-arenan upprustades av staten inför fotbolls-VM.

En annan viktig del som jag tagit med mig från Berlin är att där är man stolt över sin stadsdel och alla var dessutom rätt levande.

Jag noterar även med fasa att stadshusets ledning körde över alla bra förslag som fanns runt tvärbana och kör vidare i gamla spår och kränger iväg vår stad med en tillfällig lösning, utan att se långsiktigt.

Nu ska jag åter börja hålla ögonen uppe här i Hagalund, men bistå gärna med tips och idéer. Det är skönt att vara tillbaka!

Sist men inte minst glädjer det mig att Hassan kommit ut med en ny bok, så det litterära Hagalund är åter i ropet.

Vårtecken och drömmar om verklig demokrati

Idag såg jag första vitsippan här i Hagalund. Det är ett bra vårtecken och om några veckor kommer södra delen av Hagaparken ha drivor av samma blommor. Idag ska jag ta steget utanför Hagalund och göra något av en demokratispaning som absolut har sina rötter här i Hagalund. Jag tidigare har tagit upp Aminas och Anettes engagemang där barn och vuxna träffas varje söndag och där många vittnar om problem med att förstå hur samhället är uppbyggt och vart man ska vända sig om man behöver hjälp. Dessa kvinnor är ofta invandrade och flertalet har sina rötter i norra Afrika där det nu sker en frihets eller om man så vill demokratiprocess.

Igår natt var det s.k. kulturnatt i Stockholm. Enligt nyhetsprogrammet ABC var det upp emot 60 000 besökare på de olika evenemangen, vilket var en rejäl ökning mot ifjol då det var en avgift. Själv hann jag med judiska museet, Sven-Harrys nya konsthall, stadshuset med orgelspel och öppet hus. Tessins palats vid slottsbacken, national museet. Med så många som rörde sig på stan blev det en betydligt lugnare atmosfär och intresset var mycket stort. Det som var bra var att det främst var fria kulturaktörer som stod för programmet. En spännande tanke vore ju om även kringliggande kranskommuner hade samverkat och visat upp allt det spännande som även finns här i Solna och andra kommuner.

Det som slog mig var att en god vän till mig som tveklöst är väl bevandrad i samhället likt kvinnorna här i Hagalund inte visste vem det var som fattade beslut om vad. I vårt exemple var det investeringen av den s.k. NK-expressen, dvs. spårvägen mellan Sergels torg och djurgården. Det visar sig att den är en av de dyraste resorna som görs på just den sträckan samt att projektet kantats av ökade kostnader. Min vän trodde att det var Stockholms stads som fattade dessa beslut, när det i själva verket är landstinget.

I sammanhanget är det intressant att två statsvetare på DN:s debattsida idag tar upp fenomenet att "problemet är inte för mycket politik utan i stället att individualiseringens negativa sidor riskerar att luckra upp det kitt som håller samman ett samhälle". Det tar även upp en spännande tråd i att livspusslet inte middagsbord inte avser alla i samhället, utan främst de som har arbete och lever ett aktivt liv. Men samhället består av så många fler grupper. Deras tes är att Sverige kanske är det mest individualiserade samhället i världen. tråd de inte tar upp är det motsägelsefulla att vi som bor i en av världens mest glesbebodda land, där trängs snart en fjärdedel på en mycket liten yta, och då tänker jag på Stockholm, men vi är måna om att dela upp oss i olika stadsdelar och gärna försöka leva som om vi inte var beroende av omgivningen, och då ett liv enbart på de egna villkoren, och helst utan restriktioner. Denna ekvation går inte ihop, för själva livet i en stad bygger på respekt och samverkan, och där i ligger även nyckeln till framgång.

Hela vårt väsen som människa är så klart i grunden individuellt, men vår igen individualitet bygger på att vi kan spegla oss i andra för att kunna bedöma värdet av oss själva. Utan kontakt eller möte med andra blir det svårt att få respons på sin individualism. En central fråga är vad som bäst utvecklar ett samhälle. Sett i detta ljus blir regeringens politik med ett ökat fokus på individen och egennytta som främsta drivkraft en kontrast till alternativen som handlar om att ge alla bästa tänkbara möjligheter att växa upp och utvecklas samt ge alla en bra fritid och tillgång till kultur samt jobba mer förebyggande när det gäller sociala problem.

När jag ikväll var ned och tog en kopp kaffe nere i parken och träffade många av dessa kvinnor som sökt sig till mötet med andra så tror jag dessa möten och tillgång till mötesplatser kommer vara mer och mer betydelsefullt för att få samhället och dess individer att växa. Det behöver alltså inte finnas en motsättning, men då krävs det också en politik för att förverkliga denna vision.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och demokrati.

Tvärbanebeslutet på återremiss

Fullmäktige i Solna debatterade tvärbanans etapp 3 i måndagskväll. Sällan har så många medborgare i Solna skickat in synpunkter. I debatten fick man det att låta som om detta skett pga. av att vi socialdemokrater ”skrämt upp dem” med våra banderoller och affischer. Det är att gravt underskatta de boende i Solna. Om några har fått upp ögonen pga. lite anslag är det väl utmärkt, men jag tror att ett antal artiklar i Mitt i och andra kanaler har bidragit mer i att få upp ögonen för denna viktiga fråga.

Som politiker anser jag att jag främst representerar de boende. I debatten kom många från den borgerliga hemvisten att låta mer som konsulter för SL eller något annat intresse än att värna den stad som står inför behov av investeringar i lokaltrafik. För vi är verkligen för denna investering, men det vi vänder oss mot är själva lösningen, och det sägs även rätt ut av majoriteten i fullmäktige att det är den minst sämsta lösningen som de skulle beslut om. Jag väckte flertalet frågor som inte är besvarade. Hur man t.ex. ska värna om en säker miljö i alla de nya mer dolda ungergångarna som kraftigt blir försämrade och delvis blockade av järnvägsstaket eller vallar från den tillfälliga stationen. För i grunden undrar jag om det verkligen var tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett bra beslut. Inte för att dagens tunnlar ser så trygga ut är det ändå bra med breda tunnlar med god sikt igenom dem.

Jag undrade även om de kulturhistoriska värdena var skyddade eller dokumenterade, för i underlaget anges att det inte finns några kulturhistoriska värden, men det finns en mur här i Hagalund som är både väl synlig, förutsatt att man någon gång gått längs med dragningen av det tänkta nya spåret. Den sista bilden illustrerar väl vart spåret ska dras fram. Ungefär 10 meter från Kyrkbacken 22-26 kommer spåret dras fram med ett staket på den vänstra sidan. En annan intressant fråga som vi heller inte fick något svar på var om det skulle bli en ramp eller trappa upp mot tunneln som går mot Charlottenburgsvägen, men även där uteblev svaret. För nästan alla är trappor inte ett problem, men om man är rullstolsburen eller äldre med rullator så blir det betydligt längre att gå. Detta är de s.k. barriäreffekterna som majoriteten påstår att vi ljugit om. När jag åter i fullmäktige bad majoriteten säga i klartext att ingen undergång blir påverkad så var det kompakt tystnad i den frågan. Så Bengtzings låt ”jag ljuger så bra” börjar surra i mitt huvud. Visst är politik spännande. För när jag rände runt på bostadsrättsmöten, öppna möten, medlemsmöten och försökte förstå och söka klargöranden i denna viktiga fråga, så nobbade de partier som styr Solna alla öppna möten, trots löften men de klarade av att skriva flygblad med budskap om att S ljuger. Samma flygblad var även deras remissvar. Starkt jobbat i en så viktig fråga.

Eftersom det finns något som heter minoritetsåterremiss enligt kommunallagen. Detta är ett vapen för att förhindra beslut som är bristfälligt underbyggde och något av en broms i beslutsmaskineriet. Det är ett verktyg som vi inte missbrukar, men då underlagen brister och svaren uteblir då är detta ett bra verktyg. Nu hoppas jag de tar sig tid att tänka igenom sina investeringar så att det blir bra investeringar som vi ska leva med lång tid framöver. Gör något åt den asbestfyllda Industriviadukten och behåll grönområdena orörde. Det är att tänka långsiktigt samt försök redogöra för hur helheten för kollektivtrafiken när det gäller spårbunden trafik ska se ut. Det är ett minimun av heder mot de boende i Solna.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och tvärbana. .

Tvärbanan beslutas snart

Nästa måndag ska beslutet om tvärbanan upp för beslut i fullmäktige i Solna. Jag sitter och läser alla handlingar. Det som slår mig är ovanligt många boende i Solna som skickat in såväl synpunkter och bra alternativa förslag på dragningar och lösningar och det som är så beklämmande är att inga av dessa har bemötts eller ens på ett bra sätt kommenterats.

Bäst är alliansen i Solna som har skickat in ett flygblad som redovisas bland alla i övrigt genomtänkta svar och kommentarar. Den styrande alliansen i Solna lägger all energi på att säga att socialdemokraterna ljuger. Starkt jobbat. Det lät på samma sätt när vi nyligen debatterade en interpellations också på temat tvärbanan. De frågade jag lite retoriskt om det var någon från majoriteten som vågade gå upp i talarstolen och säga att alla undergångar under Frösundaleden skulle vara oförändrade, men då blev det tyst, och det säger väl vad detta handlar om. Det kommer bli stor påverkan på undergångarna.

Svaret från stadsbyggnadsförvaltningen var också magert. Det var en sida där de kort anger att ”synpunkterna är sammanfattande i två samråds-redogörelser och två utlåtanden efter utställning pga att planerna var på två samråd och ställdes ut vid två tillfällen. Dessa finns tillgängliga i planakten på stadsbyggnadsförvaltningen, plan- och byggavdelningen”.

Jag som både sitter i fullmäktige och är rätt bevandrad i stadshuset har inga problem att läsa dessa handlingar, men det är rätt respektlöst mot alla de boende och engagerade solnabor som lagt ned massor av energi för att söka bättre lösningar på ett i grunden dåligt förslag att lösa spårdragningen förbi Hagalund.

Så här stora investeringar bör planeras väl och Anders Liljedahl, en granne som verkligen fördjupas sig i denna fråga, har inkommit med massor av förslag och verkligen försökt följa denna fråga, och Anders har bara väckt fler och fler frågor och upplever främst att Solna stad sköter detta på ett inte helt professionellt sätt för att uttrycka det milt. Anders undrar varför inte tvärbanan går ned mot arenastaden via Östervägen. Det är en fråga som verkligen borde ha utretts seriöst. Anders har även hittat en skrivning där avtalet mellan Vattenfall och SL nämns, men vad detta innebär förblir en välbevarad hemlighet.

Av alla synpunkter som inkommit, vilket totalt är närmare 60 personer så är många liksom jag själv positiva till tvärbanan och en investering i kollektiv-trafik, men det är dragning och konsekvenserna som uppmärksammas. Många tar upp barriäreffekterna samt att det blir svårare att både gå och cykla genom Solna. Olagbart bäst är nog alliansen här i Solna som uppmärksammar att tvärbanan ökar integrationen, och detta måste väl rätteligen betraktas som det stora klavertrampet i denna fråga, för att tala om integration samtidigt som man inte vill möta de boende i Hagalund i denna fråga är att verkligen förstå frågan.

Kom och lyssna nästa måndag i fullmäktige 28 mars. Mötet börjar 18.30 och det är stadshuset som mötet hålls.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och tvärbana.

Frihetsfest i Hagalund

Söndagarna i Hagalund innebär numera att flertalt kvinnor och barn träffas nere i Hagalundsparken och jag vill lova att kreativiteten simuleras, för ikväll var det frihetsfest. Inspirationen kommer från den frihetsvåg som vi sett den senaste tiden i Nordafrika, i länder som Tunisien, Egypten m.fl.

Vi bjöds på helt underbar mat och massor av kakor till kaffet som var helt underbar. Det blev en mycket trevlig måltid med flertalat oväntade samtal och vi satt faktiskt och talade om fenomenet bristande mötesplatser i dagens samhälle. Två kvinnor som bor i samma trappuppgång satt och reflekterade att det är för lätt att vara anonym idag, och i längden är inte anonymitet det som får en stadsdel att bli mer levande.

Det roliga med verksamheten är att den både innehåller barnverksamhet och samtal vuxna emellan, allt i en spännande mix. Jag är övertygad om att denna verksamhet kommer sätta spår på hela stadsdelens stimulans. Är ni nyfikna så kan jag varmt tipsa er om att om gå ned och ta del av denna nya gemskap här i Hagalund. Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och frihetsfest.

Ekegrens parti nedmonterar kulturen i Solna

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Anders Ekegren(Fp) har på sin blogg angripit mig och dessutom försökt göra en rätt skuvad poäng runt ett uttalande jag gjorde i gårdagens fullmäktige här i Solna där jag gjorde en jämförelse med Säffle. Ekegren representerar det parti som styr kulturen och fritiden i Solna. Samma parti har styrt över dessa frågor förra mandatperioden också.

Jag vill för tydligheten skull säga att jag verkligen är imponerad över alla kultuella krafter som finns i Solna, och tveklöst behöver denna kraft tas till vara och utvecklas. Det vi debatterade var investeringar av infrastruktur för kultur.

Interpellationen var ställd till borgmästare Salminen om frågor kring investeringen av ett kulturhus. Bakgrunden till interpellationen var att Salminen uttalat sig om kulturhuset i tidningen Mitt i Solna där han ville att Solnaborna skulle slippa åka till Berwaldhallen och istället stanna i Solna. En lovvärd önskan, men sanningen är att det kulturhus i Solna som det talats om är att flytta befintligt bibliotek och kulturskola i anslutning till ett konferenshotell som skulle stå för en scen. Planerna på detta bygge har nu i två år fastnat på just Ekegrens nämnd, och då ville vi väcka frågan till liv genom att vända oss till Borgmästaren för att höra vad som gäller.

De basverksamhetern som skulle flyltta in i huset, dvs. biblioteket och kulturskolan har under de senaste mandagtperioden sagt upp personal och och avgifterna till kulturskolan har höjts rejält. De har alltså bantats samtidigt som kommunen växer med ökad befolkning. Detta vet Ekegren väl, men vill gärna ge sken av att de satsar.

Läs gärna Anders inlägg för det är rätt skönt.

Som bakgrund var att Anders gick i gång ordentligt på min jämförelse med Säffle, men debattreglerna i är att man har 3 + 3 + 1 minut och Anders blev debattsugen när jag hade en minut kvar, och eftersom Anders valt att föra debatten via bloggar, så svarar jag även här för jag har inget att dölja, utan varmt välkomnar en kulturdebatt, men beklagar samtidigt att Anders inte vågar ta denna debatt i stadshuset där den hör hemma.

Jag svarade Anders följande:
Äntligen en kulturdebatt här i Solna!

Jag sade i debatten att bygga ett kulturhus är lite Säffle, och då menade jag att det börjar bli lite ovanligt att kommuner satsar på kulturhus när man ligger i en storstadsregion. Solna utgör snarare ett kluster i en storstadsregion och då är det vanligare att kommunen försöker nischa sig och utgöra ett spännande komplement i sin miljö. Är detta något du motsätter dig?

Under hela förra mandatperioden var jag mycket riktigt 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden, och vi har väl dokumenterat vår syn på kultursatsningar i Solna, vilket nog är mer än vad man kan säga om ditt eget parti. T.ex. svarade vi på remissvaret på Kulturhuset, vilket bara centerparitet gjorde av de borgerliga partierna gjorde. Vi har hela tiden värnat verksamheten och inte själva huset.

När du som ordförande i stadsbyggnadsnämnden nu under snart 2 år låtit kulturhuset vara en väl bevarad hemlighet fortsätter jordklotet att snurra. Det är då rimligt att följa utvecklingen och se på alternativ, för politik är att blicka framåt, inte stå på samma ställe och trampa. Ett modernt ledarskap för Solna hade varit att hålla i frågan om Kulturinvesteringar och att följa med i utvecklingen. Men jag tror ni fastnade i arenafebern i stället.

Under gångna mandatperioden då ni skulle satsa på kultur har snarare både biblioteket och kulturskolan fått minskade anslag och avgifterna ökar. Så väntar du länge nog har vi snart bantat bort de två verksamheter som du främst vill flytta in nära ett konferenshotell. Så nog finns det fog att debattera kultur i Solna. Du lyckades inte få upp nya kulturskyltar i Solna som ni utlovade, så nog finns det fog att tala om vem som sviker kulturen i Solna alltid.

Anordna gärna en debatt om kultur och investeringar inom kulturen. Jag ställer mer än gärna upp.

Ny verksamhet för barn

På fredagarna skapas just nu ett spännande och levande demokratiprojekt nere i Hagalundsparken. Det är Amina som gett sig attan att såväl barn och vuxna ska kunna samlas och skapa en meningsfull fritid och detta genom att öka självbestämmandet för de som är med i verksamheten. Det har startat en Unga Örnar verksamhet och valt styrelse.

Det som gör verksamheten så spännande är att det är flertalet mammor till barn här i Hagalund som har sina rötter i Marocko, Tunisien och Egypten. Det är nog ingen som har missat att såväl Tunisien som Egypten på senare tid sett sina forna ledare falla och folkets krav på just inflytande och demokrati. Detta var min högst personliga reflektion efter att ha träffat dessa mycket engagerade barn och kvinnor nere i parken i fredags som sökte svar på vad de olika rollerna innebar. Eller som Amina så väl formulerade det. ”Det är inte lätt att enkelt förklara vad en valberedning är”, och det kan jag bara hålla med om. I en förening så intar man olika roller och med rollerna följer olika ansvar.

Jag blev mycket inspirerad och lovade komma några fredagar för att hålla någon form av utbildning för att då reda ut dels de olika rollerna i en styrelse men även försöka ge lite perspektiv på ledarskap samt försöka lära ut verktygen planering och budget. Dessa nya föreningsmänniskor har en stor utmaning i att både forma sin nya verksamhet och få den att utvecklas och samtidigt inse att de kommer berika sig med massor av nya erfarenheter. Ibland kommer de finna att man inte alltid är ense, vilket ju är demokratins eviga avigsida, dvs. att man inte alltid kan få igenom sin vilja om majoriteten tycker något annat, och att det finns något oerhört utvecklade i att förstå såväl för- som nackdelar med olika sätt att leda och styra. Men den som väl lärt sig att väl nyttja föreningslivets former för att samlas och utveckla en verksamhet tillsammans med andra och få skörda massor av rik erfarenhet. Jag skulle tro att det är en viktig del i att leva ett rikt liv.

Jag satta med ned och talade lite med förenings nya ordförande Rachida som vill vara med och skapa bra aktiviteter för barna här i Hagalund. Hon ser fram emot när det blir lite varmare ute så att de kan åka simma, kanske besöka något spännande museum eller åka på läger.

Rachida kommer från Marocko och staden Oujuda och har själva 4 barn. Men idag lever och bor hon här i Hagalund och jag både hoppas och tror att Rachida kommer bli en utmärkt ordförande för denna nya verksamhet.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och barnverksamhet.

Lokal konst och mat

Helgen bjöd på strålande vinterväder. Det var som om hela Hagalund blivit förflyttat och utgjorde en dal i Österrike. Gnistrande vit snö och solljuset var förträffligt. Under söndagen gjorde jag två spännande nya upptäckter. Dels stannade jag till hos Jan Frykholm och tittande på hans kost och dels teståt jag på nya restaurangen Wok n Roll.

I Hagalunds nya färghandel, dvs. gamla gula träkåken vid Olle Olsson huset är idag konstateljé för ett gäng lokala konstnärer. En av dessa är Jan Frykholm. Jan har sina rötter i Luleå men har under lång tid haft sin ateljé här i Solna. Innan han kom hit till Hagalund så hade han ateljé nere på Charlottenburgs väg. Varje söndag fram till slutet av mars kommer han ha öppet hus på söndagar, och lyser det på kvällarna går det bra att knacka på. I ateljén finns det många verk att beskåda.

Jan tycks vara mycket produktiv och verkan föreställer allt tunnelbanemotiv till norrländska vidder. Jans konst fick mig att tänka på att många i Solna och Hagalund är inflyttade antingen från mindre orter i Sverige eller från andra länder och således inte har sina rötter i Solna och Hagalund. Detta gör en kanske lite kluven för vart är då "hemma"? Jag är själv född och uppväxt i Kalix i Norrbotten och min insikt är att även om jag uppe i norrbotten alltid kommer känna mig hemma gör jag det även i Hagalund, men det är två olika hemma, och det är kontrasterna som ger perspektiv. Att gräva där man står en aldrig fel. Söker ni något nytt perspektiv till ert hem så är mitt tips att gynna våra lokala förmågor. Det finns både konstnärerna i Nya färghandeln och Olle Olsson huset som också säljer både reproduktioner och litografier.

En helt annan konstform är matlagning. Jag skrev tidigare i veckan om dumplings och idag var jag och testade en mix av olika rätter på den nya restaurangen Wok n Roll här i Hagalund. Jag fick mig en trevlig pratstund med restaurangägaren Kenny Kai Fung Cheung och hans familj. De gör verkligen otroligt bra mat. Det är både japanskt, kinesiskt och lite koreansk inspiration på menyn. Men framför allt helt underbart!!!

Det är en rätt tuff placering på denna krog som ligger under Willys. Flera har försökt och det är med stort medlidande som jag har sett att flera av dem har gått omkull. Främst skälet är nog att de naturliga gångstråken inte leder ner till torget i Hagalund, som inte längre fungerar som ett torg. Jag vill här slå ett slag för denna nya entreprenör och hans familjs, så testa maten själv och sprid kännedomen om den, för detta är verkligen en varmt välkommen del av ett mer levande Hagalund. För det som ger en stadsdel en stor del av livskraften är just företagen i stadsdelen, och just av den anledningen ska vi varmt värna om företagen, och vem vet på sikt kanske Jan Frykholms tavlor kan beskådas på Wok n Roll. För när vi börjar samarbeta mer i stadsdelen kommer detta ge ringar på vattnet. Det är vi alla tillsammans som kan påverka den utvecklingen genom att agera.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och konst.

Wok n Roll öppnar på onsdag

Onsdagen 9 februari öppnar Wok n Roll här i Hagalund. Jag trodde att de redan öppnat idag när jag på kvällen gick förbi och fick då en matsedel som verkligen verkade lovande. Jag fick då veta att verksamheten har sina rötter i Skellefteå i Västerbotten, och via hemsidan framgår det att familjen Cheung som grundar verksamheten har sina rötter i Hong Kong.

Samma kedja öppnar två restauranger i Stockholm nu, både i närheten av S:t Eriksplan och här i Hagalund. Det stod även om denna nya etablering i DN i söndags (6 februari) och med kopplingen till den nya trenden att äta dumplings eller som de riktiga trendnissarna säger jiaozi (kinesiska dumplings) eller gyoza (japanska dumplings).

Jag hyllar verkligen denna nya tillkomst av restaurang i Hagalund och Solna. Det ska bli spännande att testa dessa delikatesser. Ni som följt denna blogg tidigare vet att jag hyllar kinesiskt mat. Detta efter ett besök hos goda vänner som bodde i Peking ett tag och där år jag dumplings som var helt sagolika. Där åt man dem tillsammans med hela vitlöksklyftor.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och dumplings.

Testa dans denna vecka på Blue Hill

Denna vecka kan du testa på dans i Blue Hills regi. Blue Hill hittar du på torget i Hagalunds centrum på parkeringssidan. De danser som avses är Hip Hop, House, Popping, Belly Dance Fusin mm. Möjligheten att testa på pågår till 6 februari.

Blue Hill är en förening som har sitt huvudsäte här i Hagalund, men som växt även utanför Solna. Blue Hill har även numera ett uppdrag att bedriva ungdomsverksamhet i Villa Odin på fredagar, lördagar och söndagar. Jag ska försöka göra ett besök där för att försöka spegla även denna verksamhet.

Blue Hill har under lång tid funnits här i Hagalund och allt de gör håller oerhört hög kvalitet. Det är en framgångssaga där vi inte sett slutet än. Det lyckas att både väcka engagemang och drivkraft. Grogrunden hittar man här i Hagalund.

Föreningen har de senaste åren visat upp arrangemang som är dundersuccé. Det är min övertygelse att vi kommer att se mycket mer av Blue Hill framöver.

Ikväll när jag besökte verksamheten var danssalen fylld med dansande unga och under mitt korta besök hann man fylla danssalen med två olika grupper. Jag fick även en bra pratstund och det intryck som jag fick med mig att allt är möjligt bara viljan finns. Jag skulle inte bli förvånad om ledargestalterna bakom Blue Hill kommer framstå som enastående entreprenörer om några år.

Det finns även en blogg som går under namnet Prestigee, men jag lyckades inte hitta den, men ska återkomma med länk när jag är uppdaterad.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och dans.

Tore Berger och Blå tåget i Hagalund

Olle Olsson huset visar just nu en utställning med polaroidkort som är tagna här i Hagalund 1968. Bilderna föreställer en mix av bilder med liv och rörelse och ett antal bilder som ger sken av en öde stads som verkligen befinner sig i förfall. Det är en utmärkt utställning som ger yngre generationer en möjlighet att föreställa sig det gamla Hagalund och för den lite äldre generationen en möjlighet att minnas.

Fotografen till bilderna är konstnären Tore Berger som i slutet av 1960-talet hade en ateljé här i Hagalund. Dessautom var Tore Berger sångare i gruppen Blå Tåget, som är en av de klassiska proggbanden.

Nästa lördag, 5 februari, ges möjlighet till en verklig nostalgitripp. Då spelar Blå Tåget åter här i Hagalund. Platsen är Olle Olssonhuset. Tiden som gäller är kl. 15-17.

För er som inte har koll på Olle Olsson har en enormt spännande upptäckt framför er, för Olle Olsson är en idag en av de stora naivisterna av rang. Han bodde och levde här i Hagalund, och hans verka går att beskåda i hans gamla bostad och det är hans dotter som på ett otroligt spännande sätt kan berätta om konsten, konstnären och Hagalundaren Olle Olsson.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och konst.

I händelsernas centrum

Det nya året har nu avverkat några veckor och även här i Hagalund händer det massor. Jag ska snart återkomma till dessa händelser och vad vi har att se fram emot under 2011. Men först några rader om inflytande.

Hagalund är en stadsdel i Solna som har många boende som lever sitt liv här och det är intressant att jämföra Hagalund med Solna är nämligen en av de minsta kommunerna i Sverige till ytan sett, men jämför man Solna med kommunernas i Sverige när det gäller storlek är Solna det bara 28 kommuner som har fler invånare av landets alla 290 kommuner. Om man roar sig och sätter in Hagalund i detta perspektiv skulle Hagalund ensamt slå mer än 15 kommuner när det gäller invånare. Det finns nämligen hela 15 kommuner i Sverige som har färre än 5 000 invånare.

I dessa kommuner finns det ett egen politisk församlig och där många boende rätt väl känner till de styrande i sin kommun. Det finns alltså ett spännande motsatsförhållande i våra tätbebodda delar av landet för där bor det många men avståndet till de styrande är troligen större. Bevakningen av media av Hagalund är absolut begränsad, alltså jämfört med den mindre orten i Sverige. Men trots att vi befinner oss i skuggan rätt ofta finns det all anledning att vi som bor i stadsdelen jobbar lokalt med att skapa en bra anda, för det är något av en trend i städer jorden över att stadsdelarna försöker skapa sin egen karaktär och jobbar aktivt med att bli en spännande kugge av den större helhet som man tillhör.

Jag tänker rätt ofta på hur Hagalund skulle kunna vara en bubblade stadsdle med massor av bra restauranger och bra verksamhet när det gäller butiker och service och även olika former av tillverkning av allt från kläder som av rätt tekniskt avancerade produkter. För kunnandet är helt enormt i denna stadsdel.

På vardagarna jobbar jag inne i stan nära Stadion och tror ni inte att det är just Hagalundare som har lunchkrogen som tveklöst är en av de bästa på hela Gärdet och Östermalm. Det finna all anledning att vara stolta över Hagalund så tipsa mig gärna om du vill lyfta fram något unkit med Hagalund så ska jag göra mitt för att lyfta fram goda exempel. E-posta då till http://sihagalund@hotmail.com

Jag har även gjort något av en snabbare trendspaning. För det händer spännande saker hela tiden. T.ex. ska det snart öppna en ny krog under Willys. Kinakrogen som jag verkligen gillade, eftersom jag är mycket förtjust i kinesisk mat med massor av ingefära, vitlök och koriander kommer jag sakna, men där ska snart öppna en wok. Det ser vi fram emot.

Nere i Hagalundsparken växer det fram ett helt ny kvarter i stadsdelen. Ett spännande tillskott här Hagalund som är värt att följa under året.

Tvärbanan lär fortsätta bubbla även i år. Jag vill varmt tipsa om två mycket bra insänder i mitt i Solna på temat just Tvärbanan.

Det kommer alltså att hända massor av spännande saker i vår stadsdel även detta år. Detta är mitt sätt att försöka uppmärksamma Hagalund. Bistå gärna med tips och idéer.

Juletid ger mertid

Så är det plötsligt julafton. Mycket av det som skulle vara klart innan jul är kankse inte fullt ut gjort. Alla julrim, julkort, julklappar, julhälsningar, julbord mm. Men trots detta blir det ofta en förträfflig tid under julen med möjlighet att se en och anna film, läsa böcker, lösa korskord och umgås med nära och kära. Oberoende om man firar jul eller ej så är jultid lite mertid, för vi jobbar ofta mindre och många tar några dagar extra ledigt.

Jag vill bara i all enkelhet önska er alla en god jul och hoppas ni passar på att vila upp er och ägna er år att bry er om varandra, för det är mitt julbudskap. När ni nu får lite tid över ägna det åt någon som ni bryr er om.