Hagalundsdagen

I lördags var det så dags för den årliga Hagalundsdagen. Det är en dag som arrangeras av föreningen ett levande Hagalund, som från början var ett föreningsråd, och som än idag främst bygger på föreningarnas intresse, men som numera även är öppen för privatpersoner att engagera sig.

Även om arrangemanget kan uppfattas som lite hemsnickrat så är det i grunden ett mycket bra arrangemang som främst bygger på tradition. För detta ska vara en dag då föreningarna visar upp sig för de boende i Hagalund, men det blir i grunden något av en mix av uppträdanden och massor av bord där barnen får godis, ballonger eller en helt fantastisk ansiktsmålning.

En miljö med rätt mycket ljud från en närbelägen scen och många som mer går runt av ren nyfikenhet är inte den bästa miljön för ett politiskt samtal, men det känns ändå viktigt att vara på plats och ett och annat politiskt samtal blir det trots förutsättningarna. Likt i fjol var Paula på plats och gjorde konstverka i massor av barns ansikten. Ansiktsmålningen hade i år även förstärkning av ytterligare en konstnär.



Från scenen i år var det bra uppträdanden och med bra mix av mångfald både vad gäller ursprung och innehåll. Jag fångades av den bulgariska damkören, kurdiska bandet samt Svensson treoo. Det var även glädjande att Nemrud den nya läkaren här i Hagalund visade upp sig samt att han fick möjlighet att dela ut lite diplom efter kollot som han genomfört för tredje året i rad under en helg mot slutet av maj för barnen här i Hagalund.



De föreningar jag verkligen uppskattade stort var dels fäktningsklubben som var ett nytillskott på torget som också drog många nyfikna barn, samt Unga Örnars som hade hoppborgar, popcorn och hamburgare och korv. Imponerande vad den föreningen gör för vår stadsdel.

Årets Hagalundare blev Kent Fernström som ägnat mer än 7000 timmar åt att bygga modeller över det gamla Hagalund. En hedervärd insats för att väcka intresse för stadsdelens historia. Det går att se en av modellerna just nu på Olle Olssonhuset. Värt att veta är att Kent även skänkt en stor modell till Solna stad som dock inte hittat lämplig lokal att visa upp den på. Det borde vara en självklarhet att den ska stå här i Hagalund.

På kvällen hade eritreanska, grekiska och italienska föreningen öppet hus och bjöd på mat samt att på torget hade Blue Hill party. Jag kunde dessvärre inte delta på kvällsaktiviteten, men är övertygad om att den i sedvanlig ordning var den del av programmet som fick Hagalund att rocka loss.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalundsdagen och underhållning.

Framtidens skola efter renoveringen

Uppföljning och lärdomen som går att återvinna när man tittar tillbaka och ser på resultat är en bra metod för att dra slutsatser. Generellt är det så många organisationer idag jobbar. Man genomför åtgärder och försöker dra slutsatser om resultat och så fungerar även politik.

Idag återvände jag till Sunnanskolan. Det har nu gått två år sedan skamfläcken skulle upprustas. Det utlovades pengar och översyn av fasaden. Det borde i rimlighetens namn vara rätt fräscht och snyggt runt Sunnanskolan nu. Det har ju trots allt bara gått 1,5 år sedan debatten i fullmäktige och artiklarna i Mitt i Solna. Jag bloggade om detta, ifall ni vill återvända och se rubrikerna.

Men ni som bor här i Hagalund lär få söka efter skillnader, för det är på sin höjd kosmetisk lågpris upprustning som skett. Själva grundproblematiken kvarstår. Det ser ärligt talat för taskigt ut runt Sunnanskolan, och huvudansvarig vår då liksom nu Solna stad, och nu blir allt försvarstal än mer patetiskt. Jag sitter verkligen och funderar på hur maktpartierna i Solna kan låta detta ske år ut och år in och ändå sitta kvar vid maktens grytor. Denna fasad är inte renoverad och än idag kvarstår Sunnanskolan som en skamfläck för oss som bor här i Hagalund.

Marken runt skolan står och förfaller. Buskarna är vildvuxna och döda träd står där och ge ett utdöende uttryck. Basketkorgarnas stolpar står kvar och fotbollsplanen har nu växt igen ytterligare.

Detta är bra ett lysande exempel på vilka frågor ni ska ställa till politikerna på torget på lördag, för då är det åter Hagalundsdagen. Ställ dem mot väggen och kräv förändring.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och underhåll.

Borta bra men hemma bäst

Jag måste be om ursäkt för att denna blogg i stort legat nere i drygt tre månader. Skälet är att jag som främst håller den uppdaterad, dvs. Arne, varit i Berlin i tre månader och pluggat lite tyska och gjort något av en paus från såväl jobb som Hagalund.

Berlin är en helt fantastisk stad och jag är tacksam över att fått upp ögonen över hur en aktiv stad kan fungera. Berlin är nämligen en riktig vänsterstad. 66 % röster på S, V och Mp där och den är en mycket aktiv stad med en socialdemokratisk borgmästare som är mycket populär.

I Berlin är man dels mycekt miljövänlig och dessutom är det en stad som är levande. Det är vetenskapsnätter, bokens dag, naturvetenskapliga utflykter. Vissa stadsdelar har haft kulturfestivaler som är sjukt bra.

Att på distans läsa om arenan i Solna fick mig att ställa lite frågor om arenan i Berlin. Det är en O2-arene som tar runt 30 000 och berlinarna säger avslappnat att den är betald av amerikanarna. Gamla OS-arenan upprustades av staten inför fotbolls-VM.

En annan viktig del som jag tagit med mig från Berlin är att där är man stolt över sin stadsdel och alla var dessutom rätt levande.

Jag noterar även med fasa att stadshusets ledning körde över alla bra förslag som fanns runt tvärbana och kör vidare i gamla spår och kränger iväg vår stad med en tillfällig lösning, utan att se långsiktigt.

Nu ska jag åter börja hålla ögonen uppe här i Hagalund, men bistå gärna med tips och idéer. Det är skönt att vara tillbaka!

Sist men inte minst glädjer det mig att Hassan kommit ut med en ny bok, så det litterära Hagalund är åter i ropet.