Skolmatens kvalitet och näringsinnehåll hotas

Bara ett snabbt agerande från politikerna i landets kommuner kan hindra en kvalitetsmässig bottennotering i skolrestaurangerna. Skolmåltiderna behöver mer pengar för att klara grundläggande kvalitets-och näringskrav.

Det är kostexperter som slår larm genom bl a SkolmatensVänner. Skolmatens-Vänner är ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen, Lantmännen, Mjölkfrämjandet och Svensk Köttinformation. Skolmatens-Vänner arbetar för att värna maten i förskolan och skolan. Deras vision är att: Ge elever ett lustbetonat intresse för bra mat och verka för att eleverna får tillgång till god mat i skola och förskola, så att de får bra matvanor och kunskap om mat och hur mat produceras.

Priserna på livsmedel ökar i världen och mycket i skolmaten är importerat. Men måltidsverksamheten i förskolan och skolan får inte ökade resurser som kompen- sation. Runtom i landet rapporteras nu om neddragningar och kvalitetsförsämringar i skolmaten.

Förutom det akuta behovet av mer pengar till skolmaten behöver många kommuner ta ett vidare grepp om skolmatsfrågan. Närmare hälften av Sveriges kommuner saknar kostpolitisk program, det dokument där kvalitetskraven på skolmaten slås fast.

Förskolan och skolan har stora möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Hemmet har det grundläggande ansvaret, men eftersom de flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet påverkar andra vuxna också barnens matvanor.

Livsmedelsverket har fått frågan; Påverkas skolresultatet av dåliga matvanor? Och svaret är JA. Det finns studier som tyder på att frukost och skolmat har betydelse för hur bra man klarar olika inlärningsuppgifter. Det är alltså viktigt att äta bra mat regelbundet för att man ska klara av skolarbeter. Är man hungrig kan man få svårt att koncentrera sig och hänga med i undervis-
ningen.

Skolmaten i siffror.
SkolmatensVänner har följt utvecklingen i landets kommuner sedan 1996. Sammanställningen avser måltidsverksamheten i grundskolan och visar kostnaden per elev och år. Den procentuella förändringen som redovisas är justerad för inflation. I uppgifterna ingår kostnader för livsmedel, personal, transporter och övriga förnödenheter. Eventuella intäkter från servering och leveranser är borttagna. Uppgifterna kommer från respektive kommun. Kommunerna är skyldiga att varje år rapportera sina kostnader till SCB, Statistiska Centralbyrån. Sammanställningen av sifferuppgifterna är gjorda av JS-Analys på uppdrag av
SkolmatensVänner. Källa: SCB.

Vad visar då dessa siffror för Solnas del när det gäller måltidskostnad per elev och år i kronor ? Det är inte det roligaste, men inte förvånande, resultat när man ser siffrorna för Solnas del.

1996 var genomsnittet för riket 3.080 :-, för Solnas del var det 4.500:-. 2006 var genomsnittet för riket 4.350:- för Solnas del var det 3.840:-. Detta motsvarar en negativ förändring i procent på -23.1. I hela riket finns det bara 3 kommuner som har en större negativ procentuell förändring än Solna. Solna tillhör de 30 kommuner i riket som har en negativ procentuell förändring. Övriga kommuner har en positiv procentuell förändringar. Den största positiva procentuella förändringen har Hylte kommun i Halland, som har ökat från 3.240:- 1996 till 8.230:- 2006, vilket är positiv procentuell förändring på +128.8.

Det negativa resultatet för Solnas del har troligen påverkat eleverna när det gäller behörigheten att söka till gymnasiet, detta om man läser svaret på frågan Påverkas skolresultatet av dåliga matvanor ? Som framkom i min tidigare blogg ”Här är det bäst att bo”, när det gäller gymnasiebehöriga elever så ligger Solna på plats 154 bland 290 kommuner. Detta måste ses som ett politiskt misslyckande för Borgmästare Salminens skattepolitik i Solna. När det gäller utgifter för skola i samma blogg är det plats 157 som gäller för Solna.

Skrivet av Karl Axel Malmsten