Klottervåg och Solna stad håller inte sina löften

Det är just nu något av en klottervåg som går över Hagalund. Allt sedan julhelgen har klottret ökat rejält i Hagalund, och jag undrar var saneringen av klotter har tagit vägen, för man måste vara bildligt talat blind om man missat klottervågen.

I det s.k. regeringsprogrammet från valet 2006 då nuvarande majoritet i stadshuset här i Solna tog över, dvs. de tre borgerliga partierna M, Fp och Kd skrev man följande:

Vi fortsätter med en intensiv klottersanering. Redan idag avsätts väsentliga resurser för Solnas utemiljö. Men det krävs en översyn och samordning för att få ut bästa möjliga av solnabornas pengar. Staden ska här arbete mer aktivt med att nya och effektiva samarbetsformer med olika aktörer.

Som redan påpekats håller staden inte sina löften. De delar här i Hagalund där kommunen har ansvar står och förfaller och texten ovan bör väl platsa in i floskeltoppen. Mandatperioden börjar nu gå mot sitt slut och vare sig parkmiljö, snöunderhåll eller klottersanering fungerar väl i Hagalund. Det nya och ineffektiva är att stadsdelar tillåts förfalla.

Klotter ska kontinuerligt saneras enligt trygghetsprogrammet som antogs av kommunstyrelsen 13 oktober 2008. Där anges att klottersanering och parkstäd sker kontinuerligt. Nu anges förvisso inte vad som avses med kontinuerligt.

Ordförande för stadsbyggnadsnämnden skröt i fullmäktige om upprustningen av grillplatsen och rosenpergolan, men den har nu stått nedklottrat i en månad. En annan bloggare här i Hagalund uppmärksamma detta under julhelgen. Nu påstår jag inte att det är ordförandes fel att den är nedklottrad, men samma förvaltning ansvarar för klottersanering och varför den uteblivit i en månad måste vi få en förklaring till. Självklart kommmer jag skicka en länk till denna blogg till förvaltningen ifall de mot all förmodan missat klotteret i Hagalund.

Vart män än riktar blicken just nu finner man klotter i det är omfattande. Ett stort dilemma med klotter är att det ger ett intryck av övergivenhet och att bo i en stadsdel med mycket klotter inte ökar intresset av att hålla efter övrigt skräp och underhåll. Helhetsbilden spelar in. Om jag ska bry mig eller engagera mig så måste alla inblandade parter dra åt samma håll. I det perspektivet är kommunen en viktig aktör genom att den har hand om så väl gator, parker och byggnader som kommunen äger.

Jag vet inte hur mycket pengar som går till just sanering av klotter, men en rimlig fråga just nu står i samklang till den kampanj som Stockholms socialdemokrater just nu kör i bl.a. tunnelbanan där de frågor vad kostnaden är för en nedlagd fritidsgård. För om staden sammantaget lägger ned mer resurser på att sanera klotter måste man även våga tala om förebyggande insatser. Alltså är det rimligt att bara åtgärda skadorna utan att fråga sig vad det är som skapar förstörelsen. I vår värld måste även detta ingå i analysen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Hagalund och underhåll.