torsdag 2 september 2010

Kommunala frågor påverkar ständigt din vardag

De kommunala frågorna vare sig granskas eller kommer fram i valrörelsen, trots att det är dessa som påverkar vardagen betydligt mer frekvent än de beslut som tas på nationell nviå i riksdagen. Till riksdagen väljs 349 ledamöter och till kommunerna i hela Sverige är det drygt 40 000 I Sverige har kommunerna mycket hög grad av självstyre. De kommunala frågorna är därför mycket viktiga!

Det är kommunerna som ansvarar för såväl skola som äldreomsorg, fritid för unga, komvux, integration, bibliotek, idrottshallar, parker och lokala gator,stadsplanering m.m. och dessutom ska kommunerna ansvara för en omfattande social lagstiftning och flertalet bolag och stifelser som ansvarar för bostäder, fastigheter och energi . Det som berör många i deras vardag är alltså kommunala frågor. Detta val är det få kommuner som utlovar några skattesänkningar och det är just den kommunala skatten som berör samtliga medborgare. Statlig inkomstskatt börjar man betalar vid årsinkomster över 372 100, dvs. drygt 31 000 kr/månad.

Den valdebatt som vi möter i affischer och som är på riksnivå berör i liten grad den kommunala sektorn. Här i Solna vill vi Socialdemokrater inte höja skatten på kommunal nivå och detta trots att Solna har lägst skatt i landet, men det beror på ett intressant förhållande.

Solna har nämligen näst lägst andel invånare som är mellan 0-17 år. Enligt SCB var det 15,8 % år 2009. Blott Överkalix med sina 3 670 invånare hade mindre andel. Högst andel har flertalet kommuner i Stockholms län som då har över 25 %. Snittet i Stockholm är 21,7 %. Solna här omvänt nästhögst andel i gruppen 18-64 år. Bara Sundbyberg har marginellt högre med 68,3, men då har de å andra sidan högra andel barn. Om man har hög andel som främst jobbar och låg andel som ska finansiera dagis, skola och skolbarnomsorg så ska man rimligen också ha lägst skatt.

I Solna finns många små lägenheter som gjort att många barnföräldrar valt att flytta ut från Solna i takt med att barnen växer upp. Denna trend börjar nu ändras i takt med att Solna byggs ut med fler större lägenheter och det kommer ställa krav på Solna. Vi kommer behöva göra stora investeringar i takt med att Solna växer och dessutom behöver vi rusta upp ett Solna som är grovt eftersatt när det gäller underhåll. Att slarva med underhåll är bara att skjuta kostnaderna framför sig och det blir ofta dyrare pga. mer omfattande skador.

Flertalet anläggningar i Solna drivs dessutom med direktverkande el i dåligt isolerade fastigheter. Det är således även en dålig miljöambition att elda för kråkorna och oerhört dyrt i takt med att såväl el som fjärrvärmekostnaderna har de senaste åren. På kommunal nivå måste man tänka långsiktigt. Det har Solna inte gjort under lång tid. Det räcker med att besöka ett parkområde här i Solna och jämföra dessa med såväl Hagaparken som Norra kyrkogården för att se uppenbara skillnader.
En annan dyster miljöaspekt är buller och avgaser. Solnas läge gör oss extremt utsatt för genomfartstrafik som vi vill lösa med genomfartsavgifter. Ej att förväxa med trängselavgift, då genomfartavgift är en avgift man bara betalar om man kör igenom Solna via lokalgatorna, alltså inte om man kör på E4:an. Gränsvärdena för partiklar i luften kommer inom några få år överskridas i Solna. Frösundsleden i anslutning till E:an kommer vara en gata med större problem än Hornsgatan inne i Stockholm. Enbart den nya arenastaden beräknas öka trafiken med runt 40 000 fler bilar i veckan. Detta är bara exempel på viktiga frågor på kommunal nivå som kräver en ny politik och nya visioner, inte mer av den politik som fått råda i Solna i 12 år.

Valet handlar om oerhört mycket mer än sänkta skatter på nationell nivå, utan kanske främst om hur de skattemedel som medborgarna betalar in till sin kommun och hur dessa prioriteras och används.

Solna är en fanstastisk stad, men dess själ håller på att byggas bort och det görs utan omtanke om vare sig kulturhistoriska värden eller omtanke för de boende. Det blir mer stotslagna projekt, och långt i från alla planer förverkligas. 2003 påstod samma majoritet som idag styr att Solna city skulle vara europas största byggarbetsplast, och även om det varit lågkonjunktur så räcker den förklaringen föga till att det nu endast sker en renovering av befintligt centrum utan utbyggnadsplaner. Betänk även alla administrativa kostnader för planer som sedan inte genomförs. Det år således både kapitalförstöring att inte underhålla i tid och slöseri med skattemedel att göra onödiga planer.

Inför valet 2006 utlovades både renoverat badhus och kulturhus i Solna, men efter fyra år så lyser de båda med sin frånvaro. När det gäller badhuset räknade man mycket illa. 20 miljoner lade majoritetn i Solna på badhuset, vilket inte skulle räckt till mycket mer än en ny entre. Ett helt renoverat eller nytt badhus kostar snarare 300 miljoner. Man uppskattade därmed kostnaderna fel med hela 96 procent. Visst är det att lita på!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om och .

Inga kommentarer: