Har ikväll träffar Solna SAM som är en sammanslutning av idrotts-föreningarna i Solna. De hade sickat ut en enkät till samtliga politiska partier här i Solna och lite stolta ska vi socialdemokrater vara för vi är det enda parti som besvarat denna enkät, men än finns det ju tid för övriga partier att besvara den. Det var massor av bra frågor som dock inte var helt enkla att besvara.
Jag har efter ett antal år i Kultur- och fritidsnämnden fått lära mig massor om föreningarnas villkor och efter kvällens sittning tog jag med mig en mycket bra lärdom som jag skulle vilja benämna för Solnaanda. Stadens utmaning är att förmå så många som möjligt att leva ett fysiskt aktivt liv och när man gör detta inom ramen inom en förning får man dessutom med sig ett bonuspaket i form av värderingar samt att dessa i sin tur vilar på en värdegrund om allas lika värde och respekten för demokratiska beslut. Jag är övertygad om att man där lär sig kompromissa och att det finns ett värde att inte alltid få igenom sin vilja och att lära sig ta hänsyn till att det finns de i sin omgivning som troligen har skarpare idéer än en själv i vissa situationer. Det om något är att utvecklas. Alternativet är att främst ge stöd för individuellt idrottade på gym eller gå på klasser, men då tror jag man missar allt det som föreningsidrotten ger i bonus. Det är alls inte fel att gå på pass på ett gym eller helt enkelt lyfta skrot. Det ger även på sikt också kontakter, men måste jag välja så prioriterar jag idrott inom föreningsramen. Pass och gym är dessutom väldigt dyrt när man är ung. Troligen är det idrottsformer som bättre lämpar sig för vuxna.
Solna brukar ranka sig högt när det gäller idrottssammanhang. Det gäller så väl sportsliga prestationer men även i Dagens Industris årliga sportrankning så fick Solna plats 4 år 2009. Fast här finns även planerna på nationalarenan med och spökar. Jag lärde mig ikväll att Solnas stads stöd till föreningslivet motsvarar mellan 6:50 - 8:50 medan rikssnittet är 22 kr. Investeringarna i Solna bekostas genom att sälja av mark, vilket är allt utom en långsiktig finansiering. Under flera år har den årliga budgeten för investeringar ofta bara nått halvvägs. Detta går att se i årsredovisningarna för Solna stad.
Jag skulle vilja tipsa Dagens Industri att beakta en rätt känd källa, nämligen tidningen New York Times, som verkligen är en tidning med oerhört stort finansiellt kunnande. Man har i veckan just haft en intressant artikel om arenor runt New York. Man nämner farhågorna med den nya Meadowlands Stadion som ersätter gamla Giants stadium i New Jersey. Dilemmat är bara att den gamla arenan lämnar efter sig en skuld på 110 miljoner dollar eller 13 dollar per invånare i New Jersey och då återstår bara en parkeringsplats av den gamla arenan.
Det intressanta är att flera städer i USA står och betalat för anläggningar som inte ens längre existerar. Det är en mycket lärorik artikel som jag hoppas ledningen i staden tar sig tid att läsa. En viktig skillnad med att bygga en nationalarena jämfört med att investera i t.ex. en ny bollhall i Solna är att bollhallen ger föreningar och massor av unga i Solna massor av möjligheter till idrott, men en nationalarena är främst en upplevelsearena för hela Stockholms län eller hela Sverige med tanke på att det är en nationalarena, men det är inte en anläggning där främst Solnas unga kommer idrotta. Det är en stor skillnad.
Solna står inför mycket stora utmaningar när det gäller idrotten för det som skulle behövas är dela en långsiktig underhålls- och investeringsplan som förvisso behöver revideras troligen årligen. Här krävs även en budget för att täcka både kapital- och driftskostnader. Detta behöver ske i samverkan med idrotten i Solna. Dessutom behöver vi troligen se över både föreningsstödet och nolltaxa så att idrotten får långsiktigt hållbara spelregler så att de kan utvecklas i Solna. I grunden borde det finnas regionala planer för idrotten, men där är vi nog inte ännu.
Sammantaget vill jag inte utställa en massa ofinansierade löften till idrotten, men Solna kan inte fortsätta som vi gör nu att banta bort föreningarna och då krävs någon form av volymanpassningar i av budgeten för Kultur och fritid. Dessutom måste såväl investeringar och underhåller bättre planeras samt mötas upp med kapitalkostnader samt att driftskostnader behöver beaktas i diskussioner med föreningslivet om nolltaxa och föreningsstöd.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Solna och val.
Jag har efter ett antal år i Kultur- och fritidsnämnden fått lära mig massor om föreningarnas villkor och efter kvällens sittning tog jag med mig en mycket bra lärdom som jag skulle vilja benämna för Solnaanda. Stadens utmaning är att förmå så många som möjligt att leva ett fysiskt aktivt liv och när man gör detta inom ramen inom en förning får man dessutom med sig ett bonuspaket i form av värderingar samt att dessa i sin tur vilar på en värdegrund om allas lika värde och respekten för demokratiska beslut. Jag är övertygad om att man där lär sig kompromissa och att det finns ett värde att inte alltid få igenom sin vilja och att lära sig ta hänsyn till att det finns de i sin omgivning som troligen har skarpare idéer än en själv i vissa situationer. Det om något är att utvecklas. Alternativet är att främst ge stöd för individuellt idrottade på gym eller gå på klasser, men då tror jag man missar allt det som föreningsidrotten ger i bonus. Det är alls inte fel att gå på pass på ett gym eller helt enkelt lyfta skrot. Det ger även på sikt också kontakter, men måste jag välja så prioriterar jag idrott inom föreningsramen. Pass och gym är dessutom väldigt dyrt när man är ung. Troligen är det idrottsformer som bättre lämpar sig för vuxna.
Solna brukar ranka sig högt när det gäller idrottssammanhang. Det gäller så väl sportsliga prestationer men även i Dagens Industris årliga sportrankning så fick Solna plats 4 år 2009. Fast här finns även planerna på nationalarenan med och spökar. Jag lärde mig ikväll att Solnas stads stöd till föreningslivet motsvarar mellan 6:50 - 8:50 medan rikssnittet är 22 kr. Investeringarna i Solna bekostas genom att sälja av mark, vilket är allt utom en långsiktig finansiering. Under flera år har den årliga budgeten för investeringar ofta bara nått halvvägs. Detta går att se i årsredovisningarna för Solna stad.
Jag skulle vilja tipsa Dagens Industri att beakta en rätt känd källa, nämligen tidningen New York Times, som verkligen är en tidning med oerhört stort finansiellt kunnande. Man har i veckan just haft en intressant artikel om arenor runt New York. Man nämner farhågorna med den nya Meadowlands Stadion som ersätter gamla Giants stadium i New Jersey. Dilemmat är bara att den gamla arenan lämnar efter sig en skuld på 110 miljoner dollar eller 13 dollar per invånare i New Jersey och då återstår bara en parkeringsplats av den gamla arenan.
Det intressanta är att flera städer i USA står och betalat för anläggningar som inte ens längre existerar. Det är en mycket lärorik artikel som jag hoppas ledningen i staden tar sig tid att läsa. En viktig skillnad med att bygga en nationalarena jämfört med att investera i t.ex. en ny bollhall i Solna är att bollhallen ger föreningar och massor av unga i Solna massor av möjligheter till idrott, men en nationalarena är främst en upplevelsearena för hela Stockholms län eller hela Sverige med tanke på att det är en nationalarena, men det är inte en anläggning där främst Solnas unga kommer idrotta. Det är en stor skillnad.
Solna står inför mycket stora utmaningar när det gäller idrotten för det som skulle behövas är dela en långsiktig underhålls- och investeringsplan som förvisso behöver revideras troligen årligen. Här krävs även en budget för att täcka både kapital- och driftskostnader. Detta behöver ske i samverkan med idrotten i Solna. Dessutom behöver vi troligen se över både föreningsstödet och nolltaxa så att idrotten får långsiktigt hållbara spelregler så att de kan utvecklas i Solna. I grunden borde det finnas regionala planer för idrotten, men där är vi nog inte ännu.
Sammantaget vill jag inte utställa en massa ofinansierade löften till idrotten, men Solna kan inte fortsätta som vi gör nu att banta bort föreningarna och då krävs någon form av volymanpassningar i av budgeten för Kultur och fritid. Dessutom måste såväl investeringar och underhåller bättre planeras samt mötas upp med kapitalkostnader samt att driftskostnader behöver beaktas i diskussioner med föreningslivet om nolltaxa och föreningsstöd.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Solna och val.
2 kommentarer:
vad finns det för barn, ungdomar och vuxna att göra i Solna som inte är ett dugg intresserade av idrott utan helt enkelt älskar konst, teater och övrigt kulturellt skapande? Varför ska idrotten bara få så mycke ekonomiskt stöd och prestigfulla utmärkelser? Var är pengarna för de som är kulturellt engagerade, det finns jobb att skapa här också! Hoppas att någon i det röda blocket vill satsa mer och engagera sig mer för detta. mamma i hagalund
Du har helt rätt kulturen behöver också ett större utrymme i Solna.
Vi har föreslagit dels påskyndandet av en lokal scen här i Solna samt införandet av en kulturgaranti i skolan. När det gäller konst så har Solna en mycket spännande samling och jag måste få tipsa om Räven i burken som är en ny bok med fokus på kultur i Solna för barn. Nina Nykvist på biblioteket är författare. Fråga efter boken på biblioteket.
Jag hoppas du känner till att det pågår ett arbete med att etablera ett kulturhus i Solna. Men det har dessvärre kört fast i stadshuset.
Skicka en kommentar